Hanteringstips (BS.C)

Första avsnittet  Föregående avsnitt  Nästa avsnitt   Skriv ut avsnittet

BS.C        HANTERINGSTIPS

 

BS.C1        Avskrivningar

 

En förutsättning för att systemets finesser skall kunna utnyttjas är att man arbetar med planenliga avskrivningar och sedan kombinerar dessa med eventuella ackumulerade överavskrivningar, s.k. anläggningsreserver.

 

När man beräknar planenlig avskrivning utgår man från anläggningens faktiska förslitning och ekonomisk livslängd. Den avskrivning som räknas fram redovisas som en rörelsekostnad på ett 79-konto.

 

Bokföringsmässiga avskrivningar är oftast högre än de planenliga avskrivningarna, men de ska inte vara högre än vad som tillåts av skattemyndigheten. De regler som tillämpas är 20-regeln och 30-regeln.

 

Skillnaden mellan den planenliga och den bokföringsmässiga avskrivningen, stundtals kallad överavskrivning, redovisas som en boksluts­disposition på ett 88-konto. Detta påverkar den redovisade vinsten och därmed också den skatt som företaget får betala.

 

Tillvägagångssättet i Infoflex är:

 

1.        Bokför först de planenliga avskrivningarna i BS3. Om anläggningsregister finns installerat så genomförs avskrivningen där och värdena kan sedan hämtas in i bokslutsmodulen.

 

2.        Beräkna och bokför anläggningsreserven i BS5.

 

 

BS.C2        Avstämningar

 

Bokslutsarbetet går till största delen ut på att stämma av och fastställa hur stora skulder och fordringar som ska finnas redovisade på balanskontona. De fyra vanligaste typerna av avstämningar, förutbetalda hyror, upplupna ränteintäkter och -kostnader samt löner och sociala avgifter, finns förberedda i BS22 - BS24. Därtill finns möjlighet att stämma av valfritt balanskonto i BS21. Exempel på dessa avstämningar kan vara moms, revisorskostnader och övriga kortfristiga skulder och fordringar.

 

Avstämningsfunktionerna är gjorda så att arbetet ska gå snabbt och enkelt. Ange endast nytt saldo så räknar systemet själv ut hur stor den eventuella differensen är och ger förslag till kontering.

 

Vad gäller avstämning av löner och sociala avgifter så kan uppgifterna hos många företag komma från ett lönesystem. I de fallen kan uppgifterna direkt föras in och avstämningen kan genomföras.

 

Om lönesystem saknas kan systemet hjälpa till med ett antal schablon­beräkningar utifrån ifyllda grunduppgifter. Därefter genomförs avstämningen på samma sätt som ovan. Schablonberäkningen görs utifrån bokföringsnämndens anvisningar. Om företaget inte har skilda lönekonton för arbetare och tjänstemän så skall ju endast den ena av SPP- respektive AMF-avgifterna beräknas. Detta fungerar om SY422 är rätt ifylld och om grunduppgifterna i BS11 är rätt angivna. Där ska inte konton vara ifyllda för den avgift som ej heller ska beräknas.

 

Löneskatt är en ny form av beskattning och beräknas utifrån pensionsavgiften. Beräkningen av löneskatt kommer sist, på skärmbild 3, i BS24. Det förekommer tre varianter där alternativ 1 är vanligast.

 

 

BS.C3        Bokslutsföretag eller arbetsföretag

 

Bokslutsmodulen ska i princip endast användas i bokslutsföretaget. Det är ju i bokslutsföretaget hela bokslutsarbetet ska genomföras. Det finns dock ingen direkt spärr mot att komma in i bokslutsmodulen från arbetsföretaget.

 

Ett exempel på då det trots allt är lämpligt att jobba i bokslutsmodulen i arbets­företaget är när grunduppgifterna ska gås igenom. Om man gör dessa i boksluts­företaget måste de göras om vid nästa bokslut.

 

 

BS.C4        Ändring eller radering av bokslutsbokningar

 

Alla bokslutsbokningar går att göra om i form av fullständiga ändringar eller tilläggsrader. Det enda som krävs är att komma ihåg det gamla verifikations­numret.

 

Om en bokslutsbokning som föregås av någon form av beräkning (BS24, BS31-34, BS51-53, BS6) ska ändras gäller följande situation. När en sådan bokslutsbokning begärs fram visas den tidigare beräkningen. Om man vill att en ny beräkning ska göras ska man använda kommandot Läs in nya värden. I detta fall ersätter den nya beräkningen den gamla men fortfarande alltså på samma verifikationsnummer.

 

Skulle man så önska kan man även radera hela verifikationen. Det sker med hjälp av makulera-funktionen i bokföringsbilden. Om en verifikation raderas ska man vara medveten om att ett hål uppstår i verifikationsnummerserien. Där kan man i stället lägga in en helt ny verifikation.

 

En bokning är ändringsbar eller går att ta bort så länge den är en bokslutbokning, d.v.s. tillhör period 13. Alla transaktioner som registreras i bokslutsmodulen, BS, eller i bokföringens bokslutsbokning, BO51, är bokslutsbokningar.

 

 

BS.C5        Låsning av bokslutsbokningar

 

En bokslutsbokning kan låsas, d v s överföras till period 12, i funktion BS19 eller BO52.

 

Låsning av bokslutbokningar rekommenderas när bokslutet är klart.

 

Det går bra att i arbetsföretaget hämta in nya balanser och föregående års värden från bokslutsföretaget utan att låsning av bokslutsbokningar har gjorts.

 

 

BS.C6        Periodiseringsfonder

 

Från och med tax95 får avsättning göras till periodiseringsfond. En fond får läggas upp för varje beskattningsår. Varje fond ska sedan upplösas senast inom fem år. I systemet hanteras beräkningen av periodiseringsfond. Beräkningen är gjord analog med beräkningen av bolagsskatt.

 

Eftersom separata periodiseringsfonder ska finnas för varje beskattningsår, måste olika konton finnas enligt följande princip:

 

Konto        Benämning                        Årssiffra (enligt SY415)

2855        Periodiseringsfond, tax 95        94

2856        Periodiseringsfond, tax 96        95

2857        Periodiseringsfond, tax 97        96

2858        Periodiseringsfond, tax 98        97

2859        Periodiseringsfond, tax 99        98

 

Avsättningen får uppgå till högst 25% av underlaget och bokförs för taxering 95 på två nya konton (debet 2855, periodiseringsfond tax 95, kredit 8851, avsättning till periodiseringsfond).