Innehåll:
LA.C1 Olika artikeltyper |
|
|
LA.C1.1 Artikeltyper |
|
LA.C1.2 Artikelvarianter |
LA.C2 Priser
LA.C3 Multisökning
LA.C4 Artikelstatistik
LA.C5 Flera lager
LA.C6 Framställning av plocklistor och följesedlar
LA.C7 Artikeletiketter
LA.C8 Uppföljning av lagertransaktioner
LA.C9 Inventering
LA.C10 Beställningspunkter, orderkvantiteter och beställningsförslag
LA.C11 Kuranskoder
LA.C12 Inmatning med hjälp av förvalsfunktion
LA.C13 Avbokning av varuförbrukning med fast bruttovinstprocent
LA.C14 Rutiner för ändring av försäljningspris
LA.C15 Försäljningsbudget per varugrupp eller artikel
LA.C16 Butikspriser, ca-priser, verkstadsnetto och katalogpriser
LA.C17 Artikeltexter |
|
|
LA.C17.1 Artikelbenämning |
|
LA.C17.2 Utbyte av artikelbenämning mot varugruppstext |
|
LA.C17.3 Utbyte av artikelbenämning mot alternativnamn |
|
LA.C17.4 Extra artikeltext från alternativnamn |
|
LA.C17.5 Extra artikeltext från textregister - kopplad till artikelnummer |
|
LA.C17.6 Extra artikeltext från textregister - kopplad till varugrupp |
|
LA.C17.7 Registrering av tilläggsinformation i extra artikeltexter |
LA.C18 Lagervärdering |
|
|
LA.C18.1 Värdering enligt kostpris, lagerpris eller försäljningspris |
|
LA.C18.2 Snittpris eller FIFO |
|
LA.C18.3 Lägsta värde |
|
LA.C18.4 Lagervärde exklusive negativa behållningar |
LA.C19 Inventering i bokslutsföretag
LA.C20 EAN-koder
LA.C21 Korsreferensregistret
Systemet arbetar med ett antal olika artikeltyper som har olika egenskaper.
Följande typer finns: |
||
|
|
|
N |
Normalartikel |
|
E |
Ej lagerförd artikel |
|
F |
Fiktiv artikel |
|
T |
Tjänsteartikel |
|
D |
Diverseartikel |
|
O |
Operation |
|
F |
Försäkringsartikel |
|
|
|
|
Dessutom finns följande varianter: |
||
|
|
|
Sökartikel |
|
|
Varugruppsartikel |
|
|
Lagerplatsartikel |
|
De olika artiklarna och deras respektive egenskaper definieras nedan:
Artikel som i funktion LA11 får artikeltyp N blir en normalartikel. Normalartikeln kan arbeta med fullständig prisinformation och lagerstyrning.
Artikel som i funktion LA11 får typkoden E registreras som en ej lagerförd artikel.
En ej lagerförd artikel är lika normalartikeln i alla avseenden utom följande:
Vid framställning av beställningspunkter sätts beställningspunkten till 0. Det innebär att artikeln inte ska ligga på lager, utan endast beställas när man registrerat en kundorder för artikeln.
Artikel som i funktion LA11 får artikeltyp F blir en fiktiv artikel.
Fiktiva artiklar används vid material- och produktionsstyrning. En fiktiv artikel existerar aldrig som en separat artikel, utan är enbart ett sätt att definiera en viss del av en överordnad artikel.
Artikel som i funktion LA11 får artikeltyp T registreras som en tjänsteartikel.
En tjänsteartikel skiljer sig från normalartikeln i följande avseenden:
•Inleverans kan inte registreras i funktion LA21.
•Ingen förändring av lagerbehållningen görs vid inleverans av inköpsorder i funktion IO5.
•Vid fakturering görs ingen test på lagerbehållning och registreras inget uttag r lager i lagermodulen, däremot i bokföringen om kostpris har registrerats.
•Vid fakturering skrivs inte kvantitet och apris ut på fakturan, även fast dessa kolumner registreras och syns i skärmen.
•I funktion LA3, beställningsrutin, och LA4, inventeringsrutin, utelämnas artikeln.
•I SY444 finns en parameter Bokföring av varuförbrukning/lageruttag för att styra konteringen vid fakturering av tjänsteartiklar. Om parametern besvaras med T, kommer kostpriserna på tjänsteartiklarna inte att bokas vid fakturering.
Artikel som i funktion LA11 får artikeltyp D blir en diverseartikel.
Diverseartikel används för artikel där det är onödigt att tillämpa normal lagerstyrning på artikelnivå. Det kan gälla t ex artiklar av ringa värde för vilka man i stället önskar använda ett bingesystem med nybeställning i samband med en regelbunden visuell kontroll. Det kan vara en artikel som ej återkommer och som därför inte bör läggas upp. Diverseartiklar medtas ej på de beställningsförslag och nettobehovsberäkningar som framställs i systemet.
En diverseartikel kännetecknas av att omsättning, varuförbrukning och marginal ackumuleras i artikelstatistiken. Lageruttag registreras inte i lagermodulen, däremot i bokföringen om kostpris resp snittpris finns registrerat.
Det är lämpligt att lägga upp en diverseartikel för varje varugrupp under funktion LA11 exempelvis numrerad Ö01 för varugrupp 01, Ö02 för varugrupp 02, o s v. Artikelnummer och varugrupp läggs in. Därtill registreras ett D för diverseartikel i typfältet. Inga andra uppgifter registreras. Att låta diverseartiklar börja på Ö för övrigt, rekommenderas p g a att artiklarna då kommer sist vid utskrifter i alfabetisk ordning.
Vid fakturering kommer systemet automatiskt att efterfråga benämning, försäljningspris, rabatter och kostpris.
Operationsartiklar används för att registrera planerat eller utfört arbete. Artikeltypen är avsedd för bilverkstäder och liknande verksamheter.
På en operationsartikel kan registreras montörsnummer, planerad arbetstid, använd tid och status. Detta kan göras vid registrering av kundorder eller faktura och från kassaterminalen.
En operationsartikel har artikeltyp O. Artikelkod 1 kan vara P, prissatt, eller L, löpande räkning.
Detta är den försäkring, som tillkommer på en annan normalartikel.
Funktionen förutsätter att modulen VF är installerad och fungerar endast med automatik från snabbkassa.
En sökartikel är en ej lagerförd artikel, som används enbart för att peka på en annan, befintlig artikel. Detta är användbart t ex då en leverantör använder andra artikelnummer än det egna företaget. Leverantörens artikelnummer läses då in från inköpsregistret och lagras som sökartiklar. Då man sedan anger ett sökartikelnummer hämtar systemet istället in artikelnumret.
Sökartiklar har artikelkod E, ersätts av annan artikel, i position 1 och I, inläst från inköpsregistret, i position 3.
Inläsning av sökartiklar görs i funktion LA143.
Varugruppsartikel är en variant av diverseartikel, men med den skillnaden att vid fakturering och försäljning från kassaterminal registreras lageruttag i lagermodulen.
Varugruppsartikeln är avsedd att användas för en grupp likartade produkter, exempelvis slipsar, varvid snittpriset relevant kan användas vid exempelvis avbokning av varuförbrukning och vid beräkning av lagervärden. En riktig lagervärdelista möjliggörs ju genom avbokningen av lageruttag vid försäljning.
I det fall kostpris inte anges vid faktureringen kan kostpris beräknas utifrån angiven bruttomarginal i varugruppregistret genom att artikelkod 1 sätts till F. Om ingen bruttomarginal angivits där kan varuförbrukning konteras genom automatbokning vid månadsslut. I detta fall bokförs försäljningen av diverseartiklar vid månadsslutet på ett eller flera särskilda fördelningskonton, på vilka automatkonteringar lagts upp i funktion BO15 för avbokning av varuförbrukningen. Försäljningen per artikel erhålles ur artikelstatistiken, funktion LA8.
Infoflex Data AB medverkar gärna med uppläggningen.
För att använda sig av lagerplatser måste systemparametern för detta i SY463 vara besvarad med J.
En lagerplatsartikel kännetecknas av att den i lagret kan ligga på flera olika lagerplatser. Systemet håller reda på behållningen per lagerplats i ett speciellt lagerplatsregister, men även den total behållningen på lagret.
Vid fakturering sker all fakturering från lagerplats "blank", vilket innebär att man manuellt flyttar aktuella artikelbehållningar till lagerplats "blank".
Lagerplatsartikeln är en normalartikel med artikelkod L i position 3.
Om en artikel ska upphöra att vara lagerplatsartikel måste artikelkoden tas bort. Dessutom bör man köra program LA197 för att rensa eventuell gammal lagerplatsinformation.
Kontakta Infoflex Data innan lagerplatsfunktionerna tas i bruk, för ytterligare information, och genomgång av funktionaliteten.
En tilläggsartikel kan vara exempelvis en sladd till en elapparat, batterier till en ficklampa, eller pant till en drickaback.
Elapparaten, ficklampan och drickabacken är normalartiklar, men med koden T i artikelkoden. I alternativnamnet skrivs artikelnumret in på själva tilläggsartikeln, d v s sladden, batteriet eller panten.
Att koda en produkt med F, kan liknas vid en tilläggsartikel.
En försäkringsartikel är en artikel där kunden automatiskt vid försäljning ska kunna teckna en försäkring av produkten. Funktionen används av butiker.
Automatiken fungerar enbart från snabbkassa, och förutsätter att modulen VF är installerad.
Beteckning |
Kommentar |
|
|
Riktpris |
Leverantörens försäljningspris, vilket kan innebära ett pris i annan valuta. Riktpris och inköpspris är detsamma om leverantörens pris är i SEK. Däremot om leverantörens pris är i valuta så räknas detta om till ett svenskt inköpspris. |
|
|
Inköpspris |
Inköpspris exklusive moms, alltid i SEK, oavsett riktpriset. |
|
|
Kostpris |
För egentillverkad artikel: självkostnadspris, standardpris enligt kalkylformel. För köpartikel: inköpspris plus inköpskostnader (tull, frakt, ordersärkostnader, mm) plus ev materialpålägg och grundvärdepålägg. |
|
|
Snittpris |
Vägt genomsnittligt kostpris för artiklar i lager |
|
|
Lagerpris |
Lagerpris är ett särskilt pris som används vid beräkning av lagervärden. |
|
|
Ställpris |
Ordersärkostnad vid inköp |
|
|
Försäljningspris 1 |
Rekommenderas för normalt försäljningspris eller riktpris, kan knytas till olika kunder eller kvantiteter, alltid exkl moms |
|
|
Försäljningspris 2 |
Rekommenderas för cirka-priser då sådant förekommer, kan knytas till olika kunder, kvantiteter eller användas för pris i utländsk valuta |
|
|
Försäljningspris 3 |
Kan knytas till olika kunder, kvantiteter eller användas för valuta |
|
|
Försäljningspris 4 |
Kan knytas till olika kunder, kvantiteter eller användas för valuta |
|
|
Försäljningspris 5 |
Kan knytas till olika kunder, kvantiteter eller användas för valuta |
|
|
Bruttopris |
Försäljningspris 1 inkl 100% moms |
|
|
Det finns ett antal olika sätt att registrera och ändra priser enligt följande avsnitt a) - g). |
|
|
|
Alla priser kan anges per önskat antal exempelvis per 100 eller 1000. Detta beskrivs i avsnitt e) nedan. |
|
|
|
Riktpris, inköpspris och kostpris hänger alltid samman, så att om någon av dem ändrats, slår det direkt igenom på samtliga. Indirekt påverkas även snittpriset. |
Kostpris och inköpspris ändras aldrig då en inlevererad artikels pris är lika med noll.
Inköpspriser kan bestående ändras i följande funktioner:
Manuellt
LA11 |
Underhåll av artikelregister |
LA21 |
Registrering av inleverans (om så angivits i funktion SY463) |
PK21 |
Manuell ändring av priser |
PK22 |
Prisregistrering med kalkyl |
LA141 |
Underhåll av inköpsregister |
LA34 |
Ändring av beställningsförslag (om så angivits i funktion SY463) |
IO5 |
Registrering av inleverans (om så angivits i funktion SY463) |
Automatiskt
LA144 |
Inläsning av inköpskostnader |
PK21 |
Manuell ändring av priser |
PK32 |
Inläsning av prisändringar |
PK33 |
Återläsning av tidigare priser |
PK53 |
Omräkning av inköpspriser |
PK6 |
Automatisk prisändring |
PK7 |
Försäljningspriskalkylering |
PI |
Prisinläsning |
Inköpspriser kan tillfälligt ändras i följande funktioner:
•IO11 Manuell registrering av inköpsorder
•IO12 Ändring/borttag av inköpsorder
•I O5 Inleverans av inköpsorder (om så angivits i funktion SY463)
Kostpris är en artikels självkostnad. För köpartiklar är kostpriset samma som inköpspriset plus ev material- och grundvärdepålägg. Vid MPS består kostpriset av olika komponenter, se avsnitt PK.C1.
Kostpris anges alltid exklusive moms.
Kostpris och inköpspris ändras aldrig då en inleverarad artikels pris är lika med noll.
Kostpriser kan bestående ändras i följande funktioner:
Manuellt
LA11 |
Underhåll av artikelregister |
LA141 |
Underhåll av inköpsregister (beräknas från inköpspris) |
LA21 |
Registrering av inleverans (om så angivits i funktion SY463) |
LA34 |
Ändring av beställningsförslag (om så angivits i SY463, beräknas från inköpspris) |
PK21 |
Manuell ändring av priser |
PK22 |
Prisregistrering med kalkyl |
IO5 |
Inleverans av inköpsorder (om så angivits i SY463) |
|
|
Automatiskt |
|
|
|
LA144 |
Inläsning av inköpskostnader |
PK32 |
Inläsning av prisändringar |
PK33 |
Återläsning av tidigare priser |
PK54 |
Kostprisberäkning |
PK6 |
Automatisk prisändring |
PI |
Prisinläsning |
|
|
Kostpriser kan tillfälligt ändras i följande funktioner: |
|
|
|
FA |
Samtliga faktureringsfunktioner |
KT |
I kassaterminal |
OF |
Vid offerter |
KO |
Vid kundorder |
KA |
I snabbkassa |
IO5 |
Vid inleverans av inköpsorder (om så angivits i SY463) |
|
|
Kostpriser kan simuleras i följande funktion: |
|
|
|
PK41 |
Simulering av kostpriser |
|
|
För varugruppsartiklar kan kostpriser automatiskt beräknas i följande funktioner om det finns en bruttomarginal angiven på varugruppen: |
|
|
|
FA |
Samtliga faktureringsfunktioner |
KT |
I kassaterminal |
OF |
Vid offerter |
KO |
Vid kundorder |
KA |
I snabbkassa |
Snittpriset är det vägda genomsnittliga kostpriset av artiklar liggande i lager.
Ett lagervärde beräknat på artiklarnas snittpris motsvarar approximativt lagervärdet beräknat enligt FIFOmetoden (först in, först ut).
Snittpriset räknas automatiskt om vid varje inleverans till lager. Är inköpspriset på den inlevererade artikeln noll antar systemet att det är utelämnat av misstag, varför befintligt snittpris inte ändras i detta fall (LA21, LA261, IO5).
I det fall att inköpspriset på en inlevererad artikel är noll och att befintligt snittpris är noll sätter systemet automatiskt snittpriset lika med artikelns kostpris.
Är kostpriset på en inlevererad artikel noll räknas inte snittpriset om. Är kostpriset noll och befintligt snittpris är noll sätts snittpriset lika med artikelns kostpris enligt artikelregistret.
Snittpriset räknas om automatiskt vid inleverans i följande funktioner:
IO5 |
Inleverans av inköpsorder |
LA21 |
Registrering av inleverans |
MP52 |
Färdigrapportering av produktionsorder |
MP53 |
Registrering av ej planlagd produktion |
MP54 |
Nedbrytning av negativa behållningar |
Snittpriset beräknas efter följande formel:
SN = (Q1 x BSN + Q2 x K)/(Q1 + Q2)
där
SN |
Nytt snittpris |
Q1 |
Befintligt antal i lager |
BSN |
Befintligt snittpris |
Q2 |
Antal inlevererade |
K |
Kostpris för inlevererade artiklar |
Om snittpriset blivit fel exempelvis genom att inleveranser registrerats med felaktigt kostpris, eller helt utan kostpris kan snittpriset rättas antingen manuellt på följande sätt:
1)Registrera en negativ inleverans för artikeln i fråga i funktion LA21 med så stort antal att lagerbehållningen blir noll. Därvid sätts snittpriset automatiskt lika med kostpriset.
2)Registrera en positiv inleverans med samma antal och med rätt kostpris. Det nya snittpriset blir då lika med det kostpris som registreras vid inleveransen.
eller automatiskt:
PK56 Omräkning av snittpriser från kostpriser.
Ett specialfall utgörs av varugruppsartiklar, dvs artiklar med artikelkod 1 = F. För dessa artiklar räknas snittpriset om både vid inleverans och utleverans. Detta beror på att inom denna grupp finns ej ett entydigt kostpris utan kostpriset varierar från individ till individ inom artikelnumret. Vid utleverans räknas snittpriset om enligt följande formel:
Nytt snittpris = ((Ag x Sg) - Au x Fu x (1 - B / 100)) / (Ag - Au)
där |
Ag |
kvantitet |
|
Sg |
snittpris |
|
Au |
utlevererad kvantitet |
|
Fu |
försäljningspris på utleverans |
|
B |
bruttomarginal enligt laglag |
Vid bruttopriser (Bu) ersätts FU av Bu x (1 + moms/100)
Ställpris gäller endast vid försäljning. Ställpris är det pris som debiteras en kund för varje order på artikeln i fråga utöver det normala försäljningspriset per styck.
Ställpris används normalt för företag som har höga uppsättningskostnader för att tillverka en artikel. Detta är normalt för exempelvis gjutna detaljer och plastdetaljer, i många fall även för maskinbearbetade detaljer.
Ställpris registreras i funktion LA11.
När en artikel med ställpris registreras i offert, kundorder eller faktura, lägger systemet automatiskt upp en extra artikelrad med samma artikelnummer som raden före, med texten STÄLLPRIS, med kvantitet 1 och med pris enligt fältet ställpris. Vid uppdatering av fakturan kommer ställpriset att adderas in i artikelstatistiken för artikeln i fältet sålt belopp, men antalet ställ summeras inte in i kvantitetsfältet.
Om en leverantör tillämpar ställpris, registreras detta i fältet ordersärkostnad i funktion LA141, registrering av inköpskostnader.
Försäljningspris anges alltid exklusive moms. Bruttopris är försäljningspris 1 inklusive moms.
Försäljningspriser och bruttopriser kan bestående ändras i följande funktioner:
Manuellt
LA11 |
Underhåll av artikelregister |
PK21 |
Manuell ändring av priser |
PK22 |
Prisregistrering med kalkyl |
Vid inläggning av det ena av försäljningspris 1 och bruttopris räknas det andra om automatiskt så att samstämmighet råder. Omräkning görs endast om förändringen överstiger 1%. Därigenom kan en mindre anpassning eller avrundning göras för båda priserna.
Automatiskt
PK6 |
Automatisk prisändring |
PK7 |
Försäljningpriskalkylering |
PI |
Prisinläsning |
Speciella försäljningspriser för viss kund eller kundgrupp kan anges i:
PK11 Underhåll av rabattmatris
Försäljningspriser kan tillfälligt ändras i följande funktioner:
FA |
Samtliga faktureringsfunktioner |
KT |
I kassaterminal |
OF |
Vid offerter |
KO |
Vid kundorder |
KA |
I snabbkassa |
Se anvisning rörande detta i avsnitt FA.C2, försäljningspriser och rabatter.
Priser kan anges per önskat antal t ex per 100 eller 1000.
Detta anges genom att motsvarande tal 100, 1000 eller annat valfritt tal läggs in fältet prisdivisor i artikelregistret LA11.
I alla program som använder priset för en beräkning av totalpris eller värde genom multiplikation med ett antal sker division med prisdivisorn, exempelvis vid orderregistrering och fakturering i modul KO resp FA och vid beräkning av lagervärden i LA7.
Det antal som registrerats i prisdivisorfältet används för beräkning av samtliga priser, alltså även kostpriser.
I samtliga funktioner där systemet räknar ut ett nytt försäljningspris eller bruttopris görs avrundning enligt avrundningstabell som lagts upp för den varugrupp som artikeln tillhör i funktion LA124.
Finns ingen avrundningstabell för aktuell varugrupp hämtar systemet i stället avrundning från tabell för varugrupp noll.
I avrundningstabellen kan följande alternativ väljas:
0.01 |
ingen avrundning |
0.10 |
avrundning till tioöringar |
1.00 |
avrundning till hela kronor |
10.00 |
avrundning till tiotal kronor |
100.00 |
avrundning till hundratal kronor |
1000.00 |
avrundning till tusental kronor |
Angiven avrundning gäller upp till angiven övre gräns för priset.
Lagerpris är ett särskilt pris som används vid beräkning av lagervärden. Det kan därvid användas som alternativ till kostpris, snittpris eller försäljningspris.
Lagerpris kan registreras enligt följande olika alternativ.
Lagerpris kan alltid registreras manuellt i funktion LA11. Finns ett pris angivet där gäller det alltid.
Det går bra att beräkna lagerpriser utgående från kostpriser med hjälp av funktion PK72, kalkylering av valfritt pris från annat pris. Genom upprepade kalkyleringar kan lagerpriserna sättas som olika andelar av kostpriset för exempelvis olika varugrupper eller leverantörer.
Eftersom lagerpriserna med denna metod endast ändras på beställning, måste man komma ihåg att, om ändringar gjorts i kostpriser som ska slå igenom i lagervärdena, köra funktion PK72 före utskrift av lagervärdelistor.
Man kan använda en scablonmetod för fastställande av lagerpris. Den innebär att lagerpriset definieras som en viss, fast andel av kostpriset.
Om scablonmetoden ska användas, anges detta genom att man i funktion LA127, underhåll av grunduppgifter för lagervärden, i fältet "Andel av kostpris" registrerar ett värde, som normalt är strax under 100 procent.
I detta fall behöver inga lagerpriser finnas angivna i artikelregistret, eftersom systemet vid framställning av lagervärdelista baserad på kostpris utgår från kostpriserna och snittpriserna. I de fall att ett lagerpris finns angivet, används dock detta i stället för det schablonberäknade värdet.
Man kan välja att beräkna lagerpriser utgående från de olika kostnadskomponenter som ingår i kostpriskalkylen (inköpspris för inköpt material, inköpskostnader, materialpålägg, arbete, fast och rörligt omkostnadspålägg, grundvärdepålägg).
Om komponent metoden ska användas, anges detta genom att man i funktion LA127, underhåll av grunduppgifter för lagervärden, sätter "Andel av kostpris" till noll och i stället för varje ingående kostnadskomponent anger med vilken andel denna ska ingå i lagerpriset.
Kalkylering av lagerpris görs, om komponentmetoden används, alltid av systemet vid kospriskalkylering i funktion PK54. Denna funktion ska därför alltid köras före utskrift av lagervärdelista, om denna ska baseras på aktuella lagerpriser.
Pristillägg registreras i inköpsregistret, LA141.
Pristillägg är ett tillägg till en leverantörs riktpris och ingår i formeln för
beräkning av inköpspris. Pristillägget gäller endast vid inköp, ej vid försäljning.
Pristillägg anges i samma valuta som inköpspris och räknas därför om till svenska
kronor med användande av samma valutakurs. Om prisdivisor används, d v s om ett pris exempelvis anges per 1000, gäller detta även för pristillägget.
I ett avseende hanteras pristillägg annorlunda jämfört med riktpris. Finns rabatter
angivna i inköpsregistret anses detta även gälla för riktpriset, men ej för pris-
tillägget.
Pristillägg är lämpligt att använda för pant eller andra tillägg för förpackning
(exempelvis för flaskor och burkar).
Det kan användas för andra typer av inköpspriser, som man av någon anledning vill skilja från riktpriset. Inom exempelvis guldbranschen kan pristillägget användas
för pärlan i en ring, där priset ringen utan pärlan anges i riktprisfältet.
På en inköpsorder visar systemet automatiskt pristillägget på en extra rad, direkt
under artikelraden. På den extra raden skriver systemet "PRISTILLÄGG INGÅR MED 9999999.99" eller vid engelsk text "INCLUDING PRICE ADDITION 9999999.99". Beloppet hämtas från inköpsregistret och räknas in i artikelradens totalbelopp. Som a-pris visas riktpriset utan pristillägg.
För en artikel med ett riktpris på 15.00, en rabatt på 10 % och ett pristillägg med
4.00 skrivs artikelraden ut på inköpsordern så här:
Art.nr |
Benämn |
Kvant |
A-pris |
Rabatt |
Belopp |
|
|
|
|
|
|
DR123 |
DRYCK |
2 |
15.00 |
10 |
35.00 |
|
PRISTILLÄGG INGÅR MED |
4.00 |
|
|
|
Vid registrering av artikel i LA11 och ett antal andra positioner där artikelnummer efterfrågas kan s k multisökning göras på artikelnummer.
Multisökning är en sökning efter ett begrepp varvid flera alternativa söknycklar kan användas.
Multisökning anropas med F5. Sökning görs i 200 artikelposter närmast efter den artikel man angivit som startvärde. Ange något av följande nyckelvärden:
1. |
Artikelnummer. |
|
|
|
Systemet frågar fr.o.m. vilket artikelnummer sökning ska göras. ENTER ger fr.o.m. första. Artiklarna listas på skärmen med kolumner för artikelnummer, benämning, behållning i lager, disponibel kvantitet samt osåld kvantitet. |
|
|
2. |
Leverantörsnummer |
|
|
|
Systemet frågar fr.o.m. vilket leverantörsnummer sökning ska göras. ENTER ger fr.o.m. första. Artiklarna listas på skärmen med kolumner för leverantörsnummer, artikelnummer, benämning, behållning i lager, disponibel kvantitet samt osåld kvantitet. |
|
|
3. |
PLU-nummer |
|
|
|
Systemet frågar fr.o.m. vilket PLU-nummer sökningen ska göras, ENTER ger fr.o.m. första. Artiklarna listas därefter på skärmen med kolumner för PLU-nummer, artikelnummer, benämning, behållning i lager, disponibel kvantitet samt osåld kvantitet. |
|
|
4. |
Söknyckel |
|
|
|
Systemet frågar fr.o.m. vilken söknyckel sökning ska göras. ENTER ger fr.o.m. första. Artiklarna listas på skärmen med kolumner för söknyckel, artikelnummer, benämning, behållning i lager, disponibel kvantitet samt osåld kvantitet. |
|
|
5. |
Varugrupp + artikelnummer |
|
|
|
Systemet frågar fr.o.m. vilken varugrupp sökning ska göras. ENTER ger fr.o.m. första. Därefter frågar systemet fr.o.m. vilket artikelnummer sökningen ska göras, ENTER ger fr.o.m. första. Artiklarna listas på skärmen med kolumner för varugrupp, artikelnummer, benämning, behållning i lager, disponibel kvantitet samt osåld kvantitet. |
|
|
6. |
Klass |
|
|
|
Systemet frågar fr.o.m. vilken klass sökning ska göras. ENTER ger fr.o.m. första. Artiklarna listas på skärmen med kolumner för klass artikelnummer, benämning, behållning i lager, disponibel kvantitet samt osåld kvantitet. |
|
|
7. |
Söknyckel 2 |
|
|
|
Samma som söknyckel 1, se ovan. |
Vid listningarna i ordning enligt någon av 1 - 7 ovan ger funktionstangenterna följande möjligheter.
F1 |
Förflyttning till första posten i sökningen. |
|
|
F2 |
Möjlighet att ange fr.o.m. vilken rad man vill se listning på skärmen. |
|
|
F3 |
Förflyttning till sista posten i sökningen. |
|
|
F4 |
Val av artikel. Uthopp till artikelregistret och den artikel markören befinner sig vid. |
|
|
F5 |
Bläddrar fram nästa skärmbild i sökordningen. |
|
|
F6 |
Går tillbaka till föregående skärmbild i sökordningen. |
|
|
F7 |
Förflyttning till översta raden på skärmen. |
|
|
F8 |
Förflyttning till nedersta raden på skärmen. |
|
|
F10 |
Avslutar. |
Artikelstatistik registreras på två olika dimensioner
•på antal
•i kronor, försäljning och varuförbrukning
Antalsstatistiken är uppdelat på internt förbrukat antal och försålt antal. I internförbrukat ingår förbrukning som uppstått trots att artikeln inte har sålts, t ex därför att artikeln ingår i en annan artikel som tillverkats, exempelvis vid MPS.
Försäljningsstatistiken i kronor registreras enbart på artikelnummer som sålts, ej på underliggande artiklar. Dessa ingår endast i antalsstatistiken.
Systemet kan arbeta med ett eller flera lager.
Vid flera lager ska vid alla transaktioner som berör lagerbehållningen ett lagernummer, 0199, anges. Om en viss användare alltid arbetar med ett visst lager kan detta lager anges på användaren i funktion SY3. Systemet lagrar information rörande lagerbehållningen för varje lager i en egen post i lagerregistret.
Eftersom flera lager medför merarbete vid registreringen bör man beakta detta vid systemupplägget.
Vill man i efterhand byta från ett till flera lager, måste en viss procedur följas. Se avsnitt SYSTEM-9.6.
Plocklistor för utplockning ur lager och följesedlar kan framställas på tre olika sätt
a)Vid registrering av kundorder
b)Som separat operation efter registrering av order
c)Vid utskrift av faktura
Om ordern ska plockas och levereras kort tid efter det att den har registrerats behöver normalt ingen orderbekräftelse sändas till kunden.
Vid orderregistreringen kan orderbekräftelse och/eller plocklista skrivas ut. En utskriftruta visas med senast gjorda val. Om andra dokument önskas kan förvalen i rutan ändras med F2. Annars bekräfta med J eller N för utskrift eller bara uppdatering av ordern.
Om så önskas kan priser utelämnas på utskriften. Detta styrs av en systemparameter, priser på utskrift, i funktion SY443.
Den plocklista som framställs på detta sätt innehåller ingen lagerplatsangivelse.
En speciellt utformad plocklista kan skrivas ut i funktion LA51. Den innehåller ett antal lagerstyrningsfunktioner och utskriftsanpassningar.
Följande gäller:
Lagerplats kan anges.
1)Priser kan anges eller inte.
2)Om viss artikel saknas eller finns i otillräckligt stort antal markeras denna artikel med REST eller kan utelämnas helt. Systemet håller reda på antalet som skrivs ut av varje artikel i samma utskriftsomgång och skriver inte ut fler sammanlagt än vad som finns disponibelt i lager.
Denna registrering av antalet detaljer som finns på redan utskrivna plocklistor sparas inte till nästa utskrift av plocklista. Det innebär att fakturering av alla artiklar utskrivna på plocklista måste ske innan nästa omgång plocklistor skrivs ut.
3)Ska inte kontroll av lagerbehållning göras, vilket har valts i funktion SY463, skrivs inte restantal eller packat antal ut på plocklistan.
4)Vid utskriften kan selekteringar ske på ordernummer, leverantör, kundgrupp, leveranskod och på leveransdatum.
5)Varje orderrad som skrivs ut markeras med en kod. Vid kommande utskrifter kan redan utskrivna orderrader utelämnas, detta för att förhindra dubbelleverans.
6)Textrader medtas eller utelämnas.
7)Rubriken kan väljas som plocklista och/eller följesedel.
8)I SY443 ställer man in om kundorder ska omsorteras i lagerplatsordning Detta medför att även plocklista blir utskriven lagerplatsordning.
Vid faktureringen kan samtidigt en plocklista/följesedel skrivas ut. Detta anges i SY444.
Den plocklista/följesedel som framtas vid fakturautskriften har ett utseende liknande fakturan men innehåller inte priser och betalningsvillkor.
Lagerplatser är angivna.
Denna funktion är lämplig att använda om lagerbrister är sällan förekommande och om utplockning och distribution kan ske i direkt anslutning till faktureringen.
Systemet kan framställa artikeletiketter efter tre olika alternativ:
1)Manuellt utvalda i funktion LA96 där selektering kan göras på enskilda artiklar eller fråntill varugrupper och artikelnummer
2)Automatiskt framställda i funktion LA96 med underlag från inleveranser
3)Automatiskt framställda i funktion LA96 med underlag från prisändringar.
I alternativ 2) skapas underlag från registrering av inleveranser i funktion IO5 eller LA21 med lika många etiketter som antalet inlevererade artiklar.
I alternativ 3) skapas underlag från prisändringar gjorda i prisändringsprogrammen PK6 och PK7 med lika många etiketter som antalet artiklar i lager.
I SY413 kan väljas om utskriftsregistret ska vara uppdelat per användare. Att dela utskriftsregistret möjliggör att flera användare samtidigt kan arbeta med inleverans och prisändringar och därefter skriva ut sina resp etiketter.
Det finns olika etikettyper med följande storlekar:
107 |
x |
36 mm |
80 |
x |
36 mm |
75 |
x |
24 mm |
52 |
x |
14 mm |
31 |
x |
10,5 mm |
70 |
x |
47 mm |
28 |
x |
10 mm med viksvans |
Etikettyp, utskriftsinstruktion och arbetssätt väljs i funktion SY413 innan systemet startas. Se vidare anvisningar i avsnitten LA96, SY413 och SYSTEM-2.2.4.
I modulen sammanställs samtliga händelser som på något sätt påverkar lagret. Fakturering, tillverkning, inleveranser o s v lagras som lagertransaktioner.
Funktionen LA6 ger svar på frågan varför lagret ser ut som det gör. Hur mycket finns i lager idag av en viss artikel eller varugrupp, hur mycket fanns för en månad sedan, varför skedde ökning eller minskning?
Modulen innehåller en inventeringsfunktion, LA4. I funktionen kan skrivas ut inventeringslistor och inventeringsdifferenser. Med hjälp av inventeringsrutinen håller man även reda på vilka artiklar som blivit inventerade och när det gjorts.
Rutinen har utformats så att det stopp som erfordras i lagerrörelser under själva inventeringen blir kortast möjligt. Därigenom möjliggörs en praktisk tillämpning av rullande inventering.
En närmare beskrivning av inventeringsrutinen finns under avsnitt LA4.
Systemet innehåller en fullständig beställningsrutin. Den beskrivs utförligt under avsnitt LA3.
Kuranskoden är en enbokstavig kod som anger hur kurant en viss artikel är.
Kuranskoden A anger att artikeln antingen är ny eller att den omsätts regelbundet varje kvartal, eller annan valfri tidsperiod.
Kuranskoderna visas i ett antal frågebilder och kan användas vid selektering av inventerings- och artikellistor.
Användaren väljer själv den tidsrymd som ska väljas för omgradering av kuranskoden. Man kan välja mellan 1, 2, 3, 4, 6 eller 12 månaders intervall. Detta väljs i funktion SY463. Normalt passar 3 månader bra.
Vid varje periodslutsrutin i funktion LA17 kontrollerar systemet om kuranskoden ska omgraderas. Om exempelvis tre månaders intervall valts, görs omgraderingen vid utgången av period 3, 6, 9 och 12.
Vid omgradering gäller följande regler:
•Artiklar som under perioden haft en internförbrukning och försäljning överstigande kvantiteten 1 flyttas upp ett steg (om artikeln inte redan har koden A).
•Artiklar som haft en internförbrukning eller försäljning lika med kvantiteten 1 ligger kvar på samma kuranskod.
•Artiklar som haft en internförbrukning och försäljning understigande 1 - alltså i praktiken inte rört sig alls - flyttas ner ett steg.
•Den lägsta kuranskoden är H. För att komma dit ska alltså en artikel varit helt orörlig under åtta tidsintervall, alltså två år om man valt kvartal som intervall, eller haft en mycket sporadisk förbrukning under ännu längre tid.
•En artikel som nått H betraktas som död och flyttas inte upp igen i händelse av försäljning. Det skulle annars innebära att artikeln skulle flyttas upp igen om man gör en utförsäljning. För att aktivera en H-artikel måste man därför flytta upp kuranskoden manuellt, vilket görs i funktion LA195.
I artikelregistret finns en förvalsfunktion som gör det enkelt att lägga in eller ändra ett, eller flera, fält på ett antal artiklar i följd.
Tryck funktionstangent F6 och ange i vilket fält ändring/inmatning ska göras. Välj därefter H för direkthopp. Fler fältnummer kan därefter anges. Tryck därefter F2 för ändring, och ange artikelnummer för den första artikeln där ändring/inmatning ska göras. Bekräfta med ENTER på artikelnummer och varugrupp. Markören går därefter direkt till det förvalda fältet och önskad ändring/inmatning kan göras. Tryck F1 igen och inmatning kan göras i samma fält på nästa post.
Gjorda förval försvinner när man lämnar funktionen.
I de fall där det är svårt att ange ett kostpris för varje artikel kan man i fakturering och kassaförsäljning låta systemet beräkna varuförbrukningen utifrån en angiven bruttovinstprocent.
Detta görs genom att:
•F för fast bruttovinstprocent läggs in i LA11 i artikelkodens första position (kan anges redan i artikelförvalet i LA121).
•En bruttomarginal läggs in i LA13 för varugruppen i fråga.
Är dessa båda villkor uppfyllda kommer systemet att räkna fram varuförbrukningen enligt formeln
försäljningspris x (1 - bruttomarginal / 100)
utan hänsyn till kostpris eller snittpris.
Försäljningspriser kan ändras direkt i artikelregistret, funktion LA11, eller i priskalkylmodulen PK. Vid prisändring i LA11 träder ändringen omedelbart i kraft, medan man i PK kan välja om prisändringen ska träda i kraft direkt eller senare.
Kampanjpriser, dvs tidsbegränsade priser, registreras manuellt i PK21.
I artikelregistret finns ett fält för prisdatum med åtföljande priskod och signatur. Fälten fylls i av systemet.
Prisdatumet sätts ursprungligen till artikelns uppläggningsdatum och ändras så fort en ändring av något av försäljningspriserna görs i LA11 eller PK, eller när en senare prisändring registreras i PK.
Är priskoden S, anger prisdatumet när senaste permanenta prisändring gjorts. Är priskoden P, K eller Å, anger prisdatumet att en ändring av försäljningspriserna ska göras vid angivet datum.
Prisdatum påverkas inte av ändringar i inköpspris, kostpris, snittpris eller ställpris, utom i det fall en framtida ändring av inköpspriset har registrerats.
I signaturfältet finns initialerna för den som senast gjorde en registrering som påverkade prisdatumet.
För den prisändringskod som visas i anslutning till prisdatumet finns följande alternativ:
S |
Senaste permanenta prisändring är gjord angivet datum |
P |
Permanent prisändring ska träda i kraft angivet datum |
K |
Kampanjpris ska träda i kraft angivet datum |
Å |
Återgång till ordinarie permanentpris ska göras på angivet datum |
Vid registrering av senare prisändringar i priskalkylmodulen lagras dessa priser i ett särskilt register, ett s k nyttprisregister, från vilket priserna läses in i artikelregistret när de ska träda i kraft. Vid kampanjpriser lagras även ett stoppdatum, då återgång till ordinarie permanentpris ska göras.
I nyttprisregistret finns också fält för inköpspriser och kostpriser.
Så fort en prisändring görs i priskalkylmodulen lagras de befintliga priserna i ett tidigareprisregister. Därigenom är det möjligt att ångra prisändringar som gjorts i priskalkylmodulen och återläsa närmast föregående priser. Denna ångerfunktion finns inte för prisändringar som görs direkt i artikelregistret i funktion LA11.
I tidigareprisregistret lagras alltid när senaste permanenta prisändring gjordes. Detta datum försvinner ur artikelregistret när senare prisändringar är på gång, alltså vid priskoderna P, K och Å.
Vid återgång till ordinarie permanentpris läggs som prisdatum det datum, från tidigareprisregistret, då ändring av ordinarie permanentpris senast gjordes. Datum som har samband med priskampanjer finns inte längre lagrade.
Användaren måste själv ombesörja inläsning av prisändringar när det är dags, även om systemet i olika sammanhang kan göra påminnelser. Inläsning görs i funktion PK32.
Även återgång till ordinarie permanentpriser vid utgången av en priskampanj görs som en prisinläsning i funktion PK32.
Återläsning av gamla priser ska endast göras om en prisändring eller prisinläsning har gjorts av misstag, så att man önskar ha tillbaka läget före den gjorda prisändringen. Denna återläsning görs i funktion PK33.
Försäljningsbudget kan läggas in på varugrupp i LA13 eller på artikel i LA15.
Det är därvid fullt möjligt att lägga in budget på en eller flera artiklar inom en varugrupp, medan man kan ha lagt in en budget på varugruppen som inte motsvarar summan på artiklarna.
Systemet är medvetet gjort på detta sätt. Anledningen är att man kan vilja följa enstaka artiklar, samtidigt som man inte har möjlighet att lägga en budget på varje enskild artikel utan istället vill följa upp hela varugruppen.
Utfallet i jämförelse med budget kan framställas i funktion LA84.
Summeringen per varugrupp fungerar där på följande sätt:
•Finns en budget i kronor eller antal på en varugrupp används denna, oavsett vad som kan vara inlagt på artiklarna. Summeringen i varugruppssammandraget kan därför ge ett annat resultat än summeringen av artiklarna.
•Finns ingen budget på en viss varugrupp beräknar systemet istället budgeten för den varugruppen genom att summera samtliga artiklar för varugruppen, oavsett om det finns budget på dem eller inte.
Inom vissa branscher, framför allt bland bilreservdelsgrossister används begreppen butikspriser, ca-priser, verkstadsnetto och ibland katalogpriser.
För dessa gäller följande:
Butikspris är det pris som gäller i butiken. Butikspriset ska ligga i "pris 1" exklusive moms. Motsvarande pris inklusive moms ligger i "bruttopris".
Ca-pris är huvudleverantörens rekommenderade utpris. Detta läggs i "pris 2" exklusive moms. Vid utskrift av följesedel från kassaterminal KT skrivs ca-priset ut i en särskild kolumn. I funktion SY463 kan man välja om ca-priset ska skrivas ut inklusive eller exklusive moms på följesedeln.
Verkstadsnetto (VSN) är det nettopris som en bilverkstad betalar. Detta läggs i "pris 3" exklusive moms. Om verkstadsnettot ska anges på följesedel och faktura inklusive moms ska man välja en särskild funktion, KT2, för kassatransaktioner med bruttopriser.
Katalogpris är normalt samma som ca-pris. Om man på prislista önskar få en kolumn med rubriken "katalogpris" ska detta pris läggas i "pris 5". Detta kan vara motiverat endast om man önskar ha det ca-pris som skrivs ut på följesedeln lika med butikspriset men skilt från leverantörens katalogpris. Vi rekommenderar emellertid inte detta.
Till en artikel kan artikeltexter knytas enligt följande olika alternativ:
Utrymmet för en artikels benämning är 20-30 tecken, beroende av artikelnumrets längd. Artikelbenämning registreras i underhåll av artiklar i funktion LA11.
Om artikelnumret begränsas till 8 tecken, kan 30 tecken användas i benämningen. För varje tecken som artikelnumret ökas, minskas utrymmet för benämningen i motsvarande grad. Vid 18 teckens artikelnummer blir därför benämningsfältet 20 tecken. Detta val görs i funktion SY463.
Artikelbenämningen skrivs normalt ut på formulär, d v s offerter, kundorder, fakturor, inköpsförfrågan och inköpsorder, och på de flesta listor i anslutning till ett artikelnummer.
Benämningen kan alltid skrivas in eller ändras manuellt på formulär.
Om J angivits på frågan "Utbyte av art.benämning mot vgr-text" i funktion SY412, byts automatiskt den normala artikelbenämningen ut mot en text som registrerats med samma nummer som artikelns varugrupp i funktion TX1. Detta gäller för formulär, d v s offerter, kundorder, fakturor, inköpsförfrågan och inköpsorder.
Finns ingen text upplagd på varugruppen, behålls artikelns benämning.
Denna funktion används, om man önskar ha en detaljerad text eller ett nummer i artikelbenämningen, men på kundorder och fakturor önskar ha en enklare kundanpassad text.
Om U angivits på frågan "Användning av alternativnamn" i funktion SY412, byts automatiskt den normala artikelbenämningen ut mot alternativnamnet för utländska kunder och leverantörer. Detta gäller för formulär, d v s offerter, kundorder, fakturor, inköpsförfrågan och inköpsorder.
Om en artikels alternativnamn är blankt, sker inget utbyte.
Denna funktion möjliggör exempelvis att benämningar på engelska automatiskt kan väljas för utländska kunder och leverantörer.
En kund eller leverantör betecknas som utländsk om landskoden, som registreras i funktion KR11 respektive LR11, är något annat än blankt eller SE.
Alternativnamnet kan vid registrering av formulär alltid hämtas in manuellt med hjälp av funktionstangenten F2 i kvantitetsfältet.
Om E angivits på frågan "Användning av alternativnamn" i funktion SY412, skrivs artikelns alternativnamn som en extra benämningsrad under artikelbenämningen på alla formulär.
Om en artikels alternativnamn är blankt, skrivs ingen tomrad ut.
Denna funktion möjliggör att en artikels benämning i praktiken kan utökas till 50-60 tecken, fördelat på två rader.
Alternativnamn registreras i funktion LA11, underhåll av artiklar. Fältet är alltid 30 tecken, oavsett artikelnumrets längd.
Alterativnamnet kan vid registrering av formulär alltid hämtas in manuellt som extra artikeltext med hjälp av funktionstangenten F2 i artikelnummerfältet på raden efter en artikelrad.
Om en text lagts upp i textregistret i funktion TX1 med samma textnummer som artikelnumret, skrivs denna text ut under artikelbenämningen på alla formulär. Denna kompletterande text kan, om så önskas, även skrivas ut på vissa prislistor.
Förekommer både alternativnamn och text i textregistret, skrivs alternativnamnet på raden närmast under artikelbenämningen, medan textraderna från textregistret skrivs därefter.
Denna funktion möjliggör att en artikeltext i praktiken kan göras obegränsat lång. Den enda begränsningen är antalet rader i textregister och på formulär.
Extra textrader kan vid registrering av formulär alltid skrivas in manuellt. I förväg upplagda textrader kan på en textrad anropas med hjälp av stjärna följt av ett textnummer.
Om en text lagts upp i textregistret i funktion TX1 med samma textnummer som en artikels varugrupp, skrivs denna text ut under artikelbenämningen på alla formulär.
I textnumret måste varugruppen skrivas med fyra numeriska tal med nollutfyllnad till vänster. Exempel: Om en text ska knytas till varugrupp 12, ska som textnummer anges 0012.
Finns det både en text på artikelnumret och en text på varugruppen, väljer systemet den text som är knuten till artikelnumret.
Denna funktion möjliggör kompletterande artikeltexter för många artiklar men med ett begränsat registrerings- och underhållsarbete.
I viss fall önskar man vid orderregistrering eller fakturering rutinmässigt registrera tilläggsinformation i kompletterande artikeltexter som lagts upp i textregistret.
Om så är fallet ska man för alla berörda varugrupper i LA13 sätta projektkoden till K för kompletterande textinformation. Systemet kommer då för alla artiklar inom berörda varugrupper, för vilka en kompletterande text registrerats i textregistret, automatiskt hoppa till slutet av den första textraden och där vänta på att ytterligare text ska skrivas in. För att gå till slutet av nästa textrad trycker man sedan bara ENTER för nästa rad, följt av End för att gå till slutet av raden.
Ett exempel kan vara att man inom resebyråbeanschen alltid vill registrera resenär, avresedatum och destination på alla biljetter. Lägg då in projektkod K i LA13 för berörda varugrupper och lägg sedan upp lämpliga ledtexter i TX1 för samma varugrupper.
Vid framställning av lagervärdelistor i funktion LA7, kan man välja att som grund för lagervärdet använda kostpris, lagerpris eller försäljningspris.
Om schablonmetoden anväds för lagerpris, se hanteringstips LA.C2, behöver inte lagervärden finnas registrerade i artikelregistret. Lagerpriset beräknas då automatiskt vid framställning av lagervärdelistan.
Lagervärden enligt försäljningspris används stundtals inom handeln. Därvid förutsätts att användaren i efterhand gör en manuell beräkning av netto lagervärde efter avdrag för försäljningsmarginaler.
I frågebilden LA91, viss artikel på skärm, kan man välja att se lagervärdet som funktion av kostpris, snittpris, lagerpris, bruttopris, försäljningspris eller alternativt som det lägsta av kostpris och snittpris. Se parameter i SY463.
I lagervärdelistan visas för varje artikel två lagervärden, dels ett lagervärde beräknat från gällande värde för det pris som valts (kostpris, lagerpris eller försäljningspris), dels ett lagervärde som motsvarar inlevererat värde för inneliggande lager där hänsyn tagits till att olika priser kan ha gällt för olika inleveranser.
Detta inlevererade värde kan beräknas på två sätt, dels som snittpris, dels beräknat enligt principen "först in - först ut" (FIFO).
Snittpris definieras under hanteringstips LA.C2. Snittpriset motsvarar ett approximativt vägt medelvärde av inlevererat kostpris. Det har en liten tendens att släpa efter vid kontinuerliga prisändringar, men ligger tämligen nära motsvarande pris beräknat enligt FIFO. Snittpris finns alltid registrerat på varje artikel i lager.
Vid utskrift av lagervärde baserat på lagerpris, och om snittprismetoden används, schablonberäknas snittpris av lagerpris enligt formeln:
Genomsnitt lagerpris= |
Snittpris i artikelregistret (av kostpris) * Lagerpris i artikelregistret / Kostpris i artikelregistret |
FIFO-metoden kan användas för kostpris och för lagerpris. Vid FIFO-metoden beräknas FIFO-priset utgående från lagertransaktionsregistret. En förutsättning för FIFO-metoden är alltså att man i funktion SY463 har J på frågan "Uppdatering lagertransaktionsregister".
Vid beräkning av lagervärde enligt kostpris med FIFO-metoden beräknas lagervärdet genom att systemet för varje artikel stegar bakåt bland inleveransposterna i lagertransaktionsregistret, tills dess att en kvantitet motsvarande lagerbehållningen har ackumulerats. Skulle någon post saknas, exempelvis genom att lagertransaktionsregistret har tömts, eller skulle kostpriset på någon lagertransaktion vara noll, hämtar systemet i stället priset från aktuellt pris i artikelregistret.
Vid beräkning av lagervärde enligt lagerpris med FIFO-metoden används en metod analog med föregående stycke. Lagerpris finns ej lagrat på lagertransaktionerna och beräknas i stället utgående från kostpriset på varje lagertransaktion enligt formeln
Lagerpris på transaktion= |
Kostpris på transaktion * Lagerpris i artikelregistret / Kostpris i artikelregistret |
Systemet beräknar också ett lägsta värde, som anges under summorna för de båda kolumnerna. Detta värde är summan av det lägsta av de två alternativ lagervärdena (aktuellt värde respektive snittpris eller FIFO-pris) som visas för varje artikel.
Normalt ska, enligt god redovisningssed, lägsta värdet användas för lagervärdering, i varje fall vid bokslut.
Hos vissa företag kan det vara rimligt att lagervärdet för en viss artikel är negativt, exempelvis om fakturering av en artikel gjorts innan inleverans har registrerats. Hos andra företag är rutinerna sådana att det inte ska kunna ske, och att ett negativt lagervärde för en artikel endast kan vara följden av ett fel.
Av detta skäl visar systemet, om några negativa lagervärden finns, även summor av lagervärdena i de båda kolumnerna samt lägsta värdet där systemet ignorerat alla negativa behållningar. Dessa summor benämns "Summa exkl neg behållningar".
Vilken av summagrupperna som ska användas, beror på företagets rutiner.
LA.C19 Inventering i bokslutsföretag
Det går bra att arbeta med inventering i bokslutsföretaget. En viktig förutsättning är att man vid kopiering till bokslutsföretag (K följt av B i operativmenyn) valt att kopiera med filerna för lager/artikelregister, d v s valt något av alternativen 6 - 9.
I bokslutsföretaget kan man helt fritt ta ut nya inventeringslistor i funktion LA41 och återrapportera inventeringsresultat i funktion LA42.
Man kan också lägga upp nya artiklar, om sådana skulle ha tillkommit.
All inventering som rapporteras i bokslutsföretaget lagras, förutom i de normala registren, även i ett särskilt register som heter lagdib.dat.
Det går bra att i bokslutsföretaget i funktion LA43 skriva ut inventeringsdifferenser på vanligt sätt. Men man kan också välja att få differenser som registrerats i bokslutsföretaget särredovisade.
När inventeringen gjorts klar, skriver man från bokslutsföretaget i funktion LA7 ut lagervärdelistor.
För att registrerade inventeringsdifferenser även ska återföras till arbetsföretaget, ska man i arbetsföretaget hämta in dessa med hjälp av funktion LA183. Om nya artiklar har lagts upp i bokslutsföretaget och inventering registrerats på dessa , blir dessa samtidigt upplagda i arbetsföretaget.
Rutinen kan köras upprepade gånger, om inventeringsrutinen i bokslutsföretaget skulle dra ut på tiden.
De inventeringsdifferenser som hämtas in till arbetsföretaget, skapar även poster i lagertransaktionsregistret. Dessa ges transaktionstypen IB för inventeringsdifferens från bokslutsföretaget.
Om andra lagerförändringar registrerats i bokslutsföretaget, exempelvis inleveranser och utleveranser, kan dessa inte hämtas in automatiskt till arbetsföretaget.
INFOFLEX GROSSIST hanterar både manuellt registrerade EAN-nummer och att automatiskt beräkna ett EAN-nr för artiklar. För att automatisk uppdatering av EAN-nummer ska ske, ska SY463 frågan om PLUnummer vara J, benämning i söknyckel 2 vara E. Vid val E så kommer man till en följdfråga ”Ange grunddata för att skapa EAN-nr. Löpnummer hämtas från löpnummer för PLU-nummer.” Där anges det leverantörsnummer man erhållit från sin EAN-leverantör. Man kan välja i SY463 om skapade EAN-nr ska sparas som sökartikel eller som söknyckel. Söknyckel 2 (EAN-nr) kan skrivas ut som en extra textrad på plocklista, kundorder och inköpsorder om frågan besvarats med J.
Vid nyuppläggning av artiklar kontrolleras om ovanstående systemparameter står på E.
I så fall skapas ett EAN-nummer som skrivs in i söknyckel2-fältet. Grunddata fås från SY463 respektive nummerserien för PLU-nummer i SY53.
Beskrivning av logiken för att skapa EAN-nummer:
Man kan ha ett sex- eller sjuställigt leverantörsnummer.
Om första siffran i SY463 är blank, är det ett sexställigt nummer. Då gäller följande:
De första sex positionerna i EAN-koden är leverantörsnumret. Det tas från position 2-7 i SY463. De sex nästa positionerna är artikelnumret, eller snarare PLU-numret. Alla sex positionerna ska tas från PLU-numret. Eventuellt inledande blanka ersätts med nollor. Då har 12 positioner erhållits som sedan en kontrollsiffra kan beräknas för.
Exempel.
Leverantörsnummer = 731027
PLU-nummer = 112467
EAN-nummer = 731027112467K
PLU-nummer = 11246
EAN-nummer= 731027011246K
PLU-nummer = 1124
EAN-nummer= 731027001124K
Om den första positionen i SY463 är skiljt från blankt, så har vi ett sjuställigt leverantörsnummer. I det fallet har vi bara fem positioner till artikelnumret (PLU-numret). Vi rekommendera kunderna som har sju-ställiga nummer att bara ha nummerserier till PLU-numren som är femställiga. För säkerhets skull tas de fem sista positionerna från PLU-numret.
Ex:
Leverantörsnummer = 7389457
PLU-nummer= 54332
EAN-nummer= 738945754332K
PLU-nummer=635444
EAN-nummer=738945735444K
PLU-nummer=3544
EAN-nummer=738945703544K
Manuellt kan LA11 uppdateras med EAN-nummer i söknyckel2 fältet.
För befintliga artikelnummer kan EAN-nummer läsas in till söknyckel2 i funktionen LA1282. I informationsrutan visas det lev.nr som man angivit i SY463.
I PI46 kan man skapa egna EAN-nummer eller läsa in leverantörens PLU-nr som finns på prisdiskett.
Korsreferensregistret är ett register som innehåller utökad artikelinformation. Tidigare lades sk sökartiklar upp i artikelregistret för kunds artikelnummer. EAN-nr lagrades i söknyckel2 fältet. Nu finns ett eget register istället som lagrar denna typen av information. Tanken är att man lagrar information om varifrån värdet kommit ifrån. Därmed knyts varje värde till en typ:
EAN |
EAN-nr |
TIL |
Tilläggsartikel |
KNR |
Kundnummer |
LNR |
Leverantörsnummer |
GTN |
GTIN-nr |
TOL |
Toolsartikel |
PAL |
Pall-nr |
TXT |
Text(artikelns benämning) |
I fältet "valfritt nummer" lagras det värde som ska peka på artikelnumret. T ex ersättningsnummer, sökartikel, EAN-nr, benämning eller en leverantörs artikelnummer. Korsreferensregistet ska bli uppdaterat automatisk via olika befintliga underhållsprogram.
Registreras i LA141.
När kunds artikelnummer läggs upp i PK11 uppdateras detta fält med kundnumret.
Registreras i LA11 eller läses in via PI eller läsas in från passiva artikelregistret. Förutsätter att SY463 frågan om "PLU-nummer/EAN-nr/Nej" är besvarad med E.
Registreras i LA11.
Läggs upp automatiskt mha integration Tools.
Är fält 83 och 84 i LA11. Dessa fält kan läggas upp på en användarunik artikelbild i SY4171.
Sökning på "valfritt nummer" kan göras via F5 Sök i artikelbilderna. I valrutan för sökbegrepp...:
+---- SÖKBEGREPP -----+
| Artikelnummer |
| Lev.nummer |
| EAN-nummer |
| Söknyckel 1 |
| Varugrupp + artnr |
| Klass |
| Söknyckel 2 |
| Passiva artiklar |
| Valfrittnummer |
+------- F10:Avsluta -+
... väljar man EAN-nr eller valfrittnummer. Motsvarar det valfria numret flera träffar så visas de alla i listningen med respektiva typ angiven.
I nedanstående exempel har det valts; Valfrittnummer. Ange valfritt: 12345
LA11 Ändring av artiklar
--------------------------------------------------------------------------------
Rad Ursprung Valfrittnummer Artikelnummer Benämning
--------------------------------------------------------------------------------
1 TXT: 12345 A TEXT1
2 LNR: KALLE 12345 B TEXT2
3 KNR: ADA 12345 C TEXT3
Anger man ett kunds artikelnummer t ex i artikelnummerfältet i OF1, KO1, KT1 o.s.v. och det värdet finns t ex för flera kunds artikelnummer så visas en ruta med alla träffar och man kan selektera ut den man avsåg.
Ex på ruta med flera val:
Ex Här har man har slagit in: 1234567890
Artikelnummer Ursprung Valfritt nummer
12345678901234567890 KNR: NISSE 1234567890
12345678901234567890 KNR: KALLE 1234567890
12345678901234567890 LNR: KALLE 1234567890
Man vandrar inom rutan med pil-tangenterna och väljer med ENTER: