Hanteringstips (BO.B)

BO.B        HANTERINGSTIPS

 

BO.B1        Redovisningsperioder

 

Systemet arbetar med 14 redovisningsperioder.

 

Period 00 innehåller ingående balans och period 13 är avsedd för bokslutsposter.

 

Perioderna 01 till 12 är avsedda för bokföringsårets 12 olika perioder. Numreringen är löpande från 01 till 12. I funktion SY415 läggs in för varje period månadens namn och antal dagar i månaden.

 

Uppdateringen av bokföringssystemets olika konton sker löpande under perioden, dels genom bokningar i bokföringsmodulen och dels genom automatiska överföringar från övriga moduler om integrering finns.

 

Härigenom uppnår man att bokföringen vid varje tidpunkt är aktuell.

 

Det är möjligt att växelvis bokföra i olika perioder. Detta bör dock normalt inte göras. Om huvudbok och rapporter är utskrivna och bokföringen sker i en äldre period måste man på nytt skriva ut huvudbok och rapporter. Bokföring sker under alla förhållanden i styrd verifikationsnummerordning.

 

Vid förlängning av räkenskapsåret se anvisningar i avsnitt BO.B14.

 

 

 

BO.B2        Automatkonteringar        

 

Systemet kan producera automatiska följdkonteringar vid bokföring på vissa av användaren valda konton och kostnadsställen.

 

Sådana automatkonteringar kan gälla för bokningar på lönekontot (automatisk påföring av semesterlöner och arbetsgivaravgifter), eller vid bokning på försäljningskonton (automatisk avräkning av utgående moms och varuförbrukning).

 

 

BO.B2.1        Uppläggning av automatkonteringar

 

Vid uppläggning av automatkonteringar ska följande två åtgärder vidtas för det konto som ska följas av automatkonteringar.

 

Dels ska för kontot i fråga i kontoplanen, funktion BO11, i fältet kontokod ett A läggas in.

 

Dels ska i funktion BO163 de önskade följdkonteringarna läggas in. Samtidigt anger man om följdkonteringen ska bokföras på visst kostnadsställe, om kostnadsställe aldrig ska användas på följdkontot, eller om följdkontot ska få samma kostnadsställe som ursprungskontot. Se anvisningar under avsnitt BO163.

 

 

BO.B2.2        Nettosaldering av bokfört belopp

 

Om man vid uppläggning av automatkontering i BO163, på första konteringsraden, anger samma konto som utgångskontot, kommer systemet att, när automatkonteringen genomförs, slå ihop utgångsraden med den första följdkonteringsraden till en rad med nettosalderat belopp.

 

Denna funktion kan användas vid exempelvis registrering av dagskassor, om man önskar ange det totala försäljningsbeloppet inklusive moms, men samtidigt önskar att systemet direkt gör om detta till ett nettobelopp exklusive moms.

 

Om man i stället önskar att det angivna beloppet ska stå kvar, medan det avdragna beloppet redovisas som en ytterligare rad, på samma konto, ska avdragsposten i stället läggas som följdkonteringsrad 2 eller senare. Då sker nämligen ingen nettosaldering.

 

 

BO.B3        Periodiseringar

Periodiskt återkommande bokningar, så kallade periodiseringar, kan läggas in i systemet.

 

Periodiseringar används för att fördela kostnader och intäkter riktigt över årets olika månader för transaktioner som annars endast bokförs med glesa intervall, kanske en gång per år eller en gång per kvartal.

 

Exempel på sådana kostnader är räntor, kvartalshyror och avskrivningar. Exempel på intäkter är bonusintäkter.

 

Periodiseringar läggs antingen upp som en fast periodisering i funktion BO162, eller löpande i BO4 med hjälp av en fördelningsfunktion.

 

Fördelningsrader som lagts upp för att sedan bokas som tillfälliga periodiseringar går att radera ända till dess att de gjorts definitiva i BO4. Radering görs i BO199.

 

Själva periodiseringsbokningen utförs därefter vid varje månadsslut i funktion BO4. Systemet kontrollerar då att ingen periodisering gjorts tidigare i samma månad och när sista periodiseringsbokningen gjordes.

 

Det är möjligt att spärra konton mot bokföring av misstag på dem, exempelvis när periodiseringar tillämpas. Detta görs i funktion BO11 genom inläggning av kontokoden S för spärr.

 

 

BO.B4        Skattedeklaration

 

Systemet kan framställa en skattedeklaration  i funktion BO86, vilken innehåller både redovisning av moms, arbetsgivaravgifter och avdragen skatt.  Det finns två versioner av skattedeklaration. Den ena är anpassad för EU med redovisning månadsvis och den andra är den äldre varianten med redovisning varannan månad. Val av deklarationstyp görs i SY421.

 

Deklarationen kan baseras enbart på bokföringen eller även beräkna utifrån kund- och leverantörsreskontra, enligt val i SY421. Om systemet ska beräkna utifrån reskontran är det viktigt att det inte dessutom står momskoder på de konton som bokförs via reskontran. Exempelvis konto 3000 - 3999. Det är av yttersta vikt att även landskoder är registrerade enligt ISO-standard i reskontran. Misstämmer detta kommer även momsdeklarationen att misstämma.

 

Gå igenom berörda systemkonton i SY64.

 

Berörda fält i leverantörsreskontran

 

Fyll i uppgifterna momskod, landskod och vara/tjänst på utländska leverantörer i LR11

 

Berörda fält i kundreskontran

 

Fyll i VAT-nummer och landskod på alla kunder.

 

Definition av aktuella konton

 

För att skattedeklarationen ska fungera måste markeringar göras för de konton som ska ingå. Detta sker genom att man i kontoplanen, funktion BO11, som deklarationskod lägger in M eller U följt av radnumret på momsrapporten skrivet med två tecken för radnumret, d v s M11, M12, U44, U45 o.s.v.

 

Ombokning

 

Så kallad ombokning av moms av saldona från kontona för ingående moms och utgående moms till momsredovisningskonto behöver inte göras löpande under året.

Rapportkonstruktionen tillåter nämligen att ingående moms kan summeras in på skuldsidan, varigenom balansräkningen inte ges onödigt stor omslutning. En delsummering av momsskulden kan också göras. Standardrapporten B2 är utformad på detta sätt.

 

Önskar man ändå göra ombokning, ska detta ske efter det att skattedeklaration framställts men innan momsperioden avslutas. Annars blir siffrorna i nästa skattedeklaration felaktiga.

 

När ombokning av moms har gjorts, kan skattedeklarationen inte längre tas fram för den period i vilken ombokningen gjorts.

 

Ombokning ska dock göras vid årets slut innan de slutliga balans och resultaträkningarna framställs.

 

Se vidare anvisningar i avsnitt BO11.

 

 

BO.B5        Rapportkonstruktion

 

BO.B5.1        Utformning

 

Användaren kan själv utforma och ändra resultat och balansräkningar och andra rapporter vad avser rubriker, grupperingar, mellanrader, summeringar och delsummeringar. Detta görs i funktion BO161.

 

Användaren väljer rapporthuvud med kolumnindelning utgående från ett antal olika alternativ. Dessa är listade i avsnitt BO161.

 

Vid installation av systemet finns som standard inlagda normala rapporter baserade på BAS97.

 

Ett valfritt antal olika rapporter kan läggas upp. Därigenom kan olika rapporter användas för olika företag eller avdelningar. Detaljerade anvisningar finns i avsnitt BO161.

 

 

BO.B5.2        Uppdatering        

 

Vid programuppdateringar levereras samtidigt standardrapporter i senaste utförande. Samtliga standardrapporter kompletteras löpande med dels justeringar av befintliga rapporter och/eller dels med helt nya rapporter.

 

Medsända standardrapporter finns under biblioteket "rapporter". Inläsning av nya rapporter kan göras med funktion BO196.

 

 

BO.B5.3        Utskrift

 

Vid utskrift kan tre olika detaljeringsgrader väljas  i sammandrag, detaljerat på konton eller detaljerat på konton och kostnadsställen.

 

 

BO.B5.4        Serieutskrift

 

Då kostnadsställen tillämpas och rapportutskrifter regelbundet ska göras för ett flertal kostnadsställen samtidigt kan en eller flera rapportföljder i förväg registreras i funktion BO165.

 

En rapportföljd kan sedan anropas vid utskrift av rapporter i funktion BO7, varvid systemet i tur och ordning framställer rapporterna enligt den önskade följden.

 

En rapportföljd kan omfatta upp till 100 rapporter. Ett obegränsat antal rapportföljder kan registreras.

 

 

 

Särredovisning av försäljning, varuförbrukning och bruttomarginal kan göras genom automatisk direktbokning vid fakturering eller genom ombokning i efterhand.

 

 

BO.B6.1        Automatisk direktbokning

 

Automatisk direktbokning av fakturor på differentierade försäljnings- och varuförbrukningskonton kan göras vid fakturering.

 

Därvid kan bokning göras på konton som knutits till kund, kundgrupp eller varugrupp. Se tillvägagångssätt i avsnitt FA.B8.

 

 

BO.B6.2        Ombokning vid periodslut

Som alternativ kan ombokning göras vid periodslut utgående från statistik. Denna metod medför ett mindre antal bokföringstransaktioner.

 

Därvid låter man systemet löpande boka fakturering på ett begränsat antal systemkonton enligt vad som angivits i funktion SY62.

 

Ombokning till relevanta försäljningskonton görs sedan som en manuell samlingsverifikation vid periodslut. Underlaget tas från lämplig statistik.

 

Denna metod har också fördelen att den löpande faktureringen under perioden samlas på ett begränsat antal konton, vilket underlättar att följa den totala faktureringen direkt som kontosaldon.

 

Om man önskar tillämpa denna metod bör man beakta följande:

 

Om det finns fler än en exportkund rekommenderas en eller flera separata kundgrupper för dessa.

 

På samma sätt rekommenderas en särskild kundgrupp för koncernbolag.

 

Om särredovisning önskas av försäljning och bruttomarginal på olika konton för olika kundgrupper eller varugrupper går det bra. Försäljning och varuförbrukning bokas då löpande under månaden på normalt sätt på de vanliga försäljningskontona, med eller utan moms, och på ett varuförbrukningskonto. Vid varje månads slut görs en ombokning av försäljningen från ett fördelningskonto till olika konton för kundgrupper eller varugrupper.

 

Som underlag för ombokningen används kundstatistik framtagen i funktion KR8 eller artikelstatistik framtagen i funktion LR8.

 

 

BO.B7        Koncernredovisning

 

Om flera företag tillhörande samma företagsgrupp bokförs i samma dataregister, kan en koncernredovisning framställas för alla företagen tillsammans.

 

En förutsättning för detta är att företagen använder enhetliga kontoplaner.

 

Elimineringar av koncerntransaktioner och eliminering av internt andelsinnehav görs genom bokningar i en särskild firmaenhet för detta ändamål.

 

Koncernsammanläggning kan också göras för firmor som registreras i olika bibliotek. Detta förutsätter att en särskild tilläggsmodul för koncernredovisning, KC, installeras. Beträffande för och nackdelar med olika bibliotek se avsnitt BO.B12.

 

 

BO.B8        Avstämningar

 

Avstämningar av vissa balanskonton ska göras vid varje månadsslut. Vilka balanskonton som ska stämmas av och vad jämförelse kan ske emot finns listat i avsnitt SYSTEM-10.7.

 

Om misstämningar finns listas lämpligen samtliga transaktioner under perioden på kontot i fråga, antingen på skärm i funktion BO91 eller BO94 eller på papper i funktion BO82. På detta sätt kan transaktionerna avprickas mot till exempel kontokurant eller motsvarande.

 

För att underlätta avstämningen av betalningar kan betalningssummorna ackumuleras i verifikationstextfältet, se vidare avsnitt KR.B11 och LR.B7.

 

 

BO.B9        Kostnadsställen, kostnadsslag och kostnadsbärare

 

Bokföringtransaktioner kan, förutom konton, fördelas på:

 

kostnadsställen                4 tecken

kostnadsslag                6 tecken

kostnadsbärare                10 tecken

 

Därtill kan en transaktion knytas till ett visst projektnummer (se avsnitt BO.B10) och även förknippas med ett antal (se avsnitt BO.B11).

 

 

 

De olika komponenterna i kontosträngen skiljer sig på så sätt att saldon lagras på alla unika kombinationer av konton och kostnadsställen, medan saldon på kostnadsslag och kostnadsbärare alltid selekteras fram ur verifikationsregistret när en rapport ska framställas.

 

Om kostnadsställen, kostnadsslag eller kostnadsbärare ska användas anges det i funktion SY421.

 

 

BO.B9.1        Kostnadsställen

 

Systemet kan arbeta med kostnadsställen med upp till 4 alfanumeriska tecken.

 

Kostnadsställen definieras i funktion BO12.

 

För varje konto/kostnadsställekombination som används i bokföring eller budgetering lägger systemet upp en saldofil där periodsaldon registreras.

 

Om olika kostnadsställen används kan selektering av resultatet på kostnadsställe göras vid utskrift av resultaträkning i funktion BO7.

 

Genom att rapporterna kan utgå ifrån saldoregistret och inte behöver göra en sökning i verifikationsregistret sker rapportutskrifterna snabbt även när verifikationsregistret är stort.

 

Selektering kan ske på visst kostnadsställe eller på olika positioner i kostnadsstället. Exempelvis kan resultatet för alla kostnadsställen som börjar eller slutar på viss sifferkombination tas fram.

 

Om man arbetar med olika lager, kan dessa automatiskt knytas till olika användare i SY3, och till olika kostnadsställen i LA122. Detta förutsätter att kostnadsställen knutna till lager valts i SY421. I detta fall väljer systemet automatiskt rätt kostnadsställe vid alla bokföringstransaktioner (BO4, LR2, LR3, LR4, KR21, KR31 och vid automatbokning i FA) utgående från vilket lager man arbetar i. Detta gäller ej vid bokslutsbokningar.

 

 

BO.B9.2        Kostnadsslag

Kostnadsslag kan användas för att fördela kostnader eller resultat på en dimension ytterligare jämfört med kostnadsställen och eventuellt kostnadsbärare.

 

Kostnadsslag kan bestå av upp till 6 alfanumeriska tecken.

 

Kostnadsslag kan knytas till resursgrupper i projektstyrning, om denna är installerad. Detta anges i så fall på kostnadsslaget i funktion BO13. Normalt rekommenderas dock att resursgrupperna knyts till kontot, så alternativet med knytning till kostnadsslag bör endast användas när kontot inte passar.

 

 

BO.B9.3        Kostnadsbärare

 

Kostnadsbärare kan användas för att fördela kostnader eller resultat på en dimension ytterligare jämfört med kostnadsställen och eventuellt kostnadsslag.

 

Kostnadsbärare kan bestå av upp till 10 alfanumeriska tecken.

 

Kostnadsbärare kan knytas till ett av följande begrepp:

 

kundnummer

kundgrupp

leverantörsnummer

leverantörsgrupp

varugrupp

felkod

 

Det kan också vara ett oberoende begrepp. Val rörande eventuell knytning till begrepp görs i funktion SY421.

 

 

BO.B10        Projektredovisning

 

Systemet kan arbeta med projektnummer med upp till 10 alfanumeriska tecken.

 

Projektnummer definieras i projektmodulen, PR12. Registrering av transaktioner på projekt kan göras direkt i bokföringen. Därvid registreras bokfört belopp i projekttransaktionens kostprisfält, medan i försäljningsprisfältet beloppet ökat med en i funktion SY433 angiven fast uppräkningsprocent registreras.

 

Transaktioner som också har registrerats i projektmodulen kännetecknas av att projektnummer finns inlagt i verifikationsradens projektnummerfält.

 

Detta gäller med undantag för projekttransaktioner som registreras från faktureringen. Eftersom systemet där skapar en samlingsverifikation visas inte projektnumren i bokföringsverifikationen. Dessa kan istället ses på fakturakopian.

 

 

BO.B11        Antalsredovisning

 

Antal kan registreras i ett eget fält vid bokföring. Om man önskar kunna göra detta ska så anges i motsvarande systemparameter i funktion SY421.

 

Antalsfältet kan då exempelvis användas för registrering av antal traktamenten eller antal körda mil. Dessa uppgifter anges då vid bokföring av transaktionen i antalsfältet.

 

Varje person som uppbär ersättning ska då ha ett eget kostnadsställe och olika konton bör finnas för olika typer av traktamenten enligt kontrolluppgiften.

 

Antalsuppgiften lagras i bokföringsverifikationen och visas vid utskrift av dagbok och huvudbok. Vid årets slut utgör huvudboken utskriven för hela året och selekterad per kostnadsställe (d v s per person) underlag för att på ett enkelt sätt summera antalet traktamenten respektive antalet mil.

 

 

BO.B12        För och nackdelar med flera företag i samma bibliotek

 

Upp till 37 olika företag med alfanumerisk beteckning kan registreras i samma bibliotek.

 

Om flera firmor registreras i samma bibliotek gäller följande:

 

 

 

 

 

 

Flera företag i samma register bör bara användas vid begränsade transaktionsmängder.

 

Som alternativ bör i stället, i normalfallet, olika företag läggas upp i olika bibliotek. Detta förutsätter att revisorsversionen av operativmenyn används.

 

Val av metod måste fastställas innan systemet tas i drift.

 

 

BO.B13        Budgetering

 

Budget kan läggas in per konto eller per konto och kostnadsställe samt för innevarande år eller nästa år. Den ska alltid fördelas per period.

 

Om allt arbete görs manuellt kan detta leda till ett omfattande arbete.

 

Följande funktioner är avsedda att förenkla arbetet.

 

 

BO.B3.1        Budgetering med fördelningsnycklar

 

Ett antal olika nycklar för fördelning av helårsbudgeten på perioder kan från början läggas upp i funktion BO163.

 

Vid leverans av systemet finns jämn fördelning med 1/12 per månad inlagd som budgetnyckel 01 och jämn fördelning med 1/11 per månad utom semesterperioden som budgetnyckel 02.

 

Budgetnyckel 03 kan lämpligen sättas lika med försäljningens fördelning över året.

 

För varje konto, där fördelningsnyckeln passar, registreras lämplig budgetnyckel. Detta görs i funktion BO11.

 

Vid budgetering i funktion BO32 för innevarande år eller i BO34 för nästa år anges bara totalbudgeten för året, varefter systemet automatiskt gör fördelningen på perioder.

 

 

BO.B13.2        Budgetering med uppräkningsnycklar

 

I stället för att använda budgetnycklarna för fördelning av en totalbudget, kan de i funktion BO32 användas för automatisk inläggning av budget utgående från föregående års värden uppräknade med den procentsats som angivits i budgetnyckeln.

 

Detta är ett mycket arbetsbesparande sätt att budgetera på konton med små belopp.

 

Det går också bra att i funktion BO34 göra en budget för nästa år med uppräkning av innevarande år även om inte siffror finns i de sista perioderna. Systemet gör nämligen en trendframskrivning av beräknat utfall innevarande år för alla perioder efter den som angivits som sista avslutande.

 

Vid leverans av systemet finns budgetnycklar avsedda för uppräkning inlagda. Nyckel 91 har 1% uppräkning i alla perioder, 92 har 2%, 93 har 3% o s v.

 

 

BO.B13.3        Summering av kostnadsställebudget

 

Om budgetering görs per kostnadsställe måste summan av alla kostnadsställen för ett visst konto läggas in som budget på kontot i fråga.

 

Detta görs automatiskt med hjälp av funktion BO35.

 

Summering görs för varje konto som har budget på kostnadsställe. Övriga konton ändras ej.

 

Om ett konto med budget på kostnadsställe ska budgeteras intäkter eller kostnader som inte ska fördelas per kostnadsställe görs detta enklast efter summeringen av kostnadsställebudget genom manuell ökning av de framräknade budgetsiffrorna.

 

 

BO.B13.4        Budget för efterföljande år

 

Det blir i de flesta fall aktuellt att göra budget för nästkommande år innan innevarande år är avslutat. Detta görs på enklaste sätt med hjälp av uppräkningsnycklar utifrån innevarande års siffror.

 

För perioder som ännu ej är avslutade och för vilka utfallssiffror ej föreligger räknar systemet fram ett bedömt utfall som används till grund för budget i dessa perioder.

 

Se detaljerad beskrivning under funktion BO34.

 

 

BO.B14        Förändring av bokföringsår

 

Systemet innehåller 12 normala bokföringsperioder utöver period 00 för ingående balans och 13 för bokslutsbokningar. Behöver bokföringsåret ändras; förkortas eller förlängas görs det i funktion BO184.

 

Ingen annan verksamhet får förekomma i INFOFLEX GROSSIST medan funktion BO184 körs.

 

 

BO.B14.1        Förlängning av bokföringsår

 

Förlängning kan göras vid valfri tidpunkt, från det att högst 12 perioder återstår på det nya bokföringsåret.

 

Infoflex använder genom hela systemet principen att verksamhetsåret är uppdelat på 12 perioder (förutom period 00 för ingående balans och 13 för bokslutsbokningar) - varje period omfattande en månad. Statistik och transaktioner i exempelvis kundreskontra, leverantörsreskontra och lager/artikelregister lagras med fördelning på dessa perioder.

 

Eftersom bokföringsmodulen alltid följer verksamhetsåret, måste, vid förlängning av år, i bokföringen fler än 12 perioders data samlas på ett register som endast omfattar 12 perioder. Detta görs genom att flera perioders data samlas i period 01. Projektstyrningens register hanteras på samma sätt som bokföringens. Övriga moduler hanteras annorlunda, vilket beskrivs nedan.

 

Förlängningen innebär att en rutin liknande årsslutsrutinen körs för alla tillämpliga moduler. Alla transaktionsregister som raderas vid en normal årsslutsrutin ska även raderas vid förlängning av år.

 

I bokföringsmodulen används en särskild funktion, BO184. Därvid raderas verifikationsregistret och saldoregistret för alla perioder utom för period 00, ingående balans. I stället skapas i period 01 en summerad bokföringstransaktion för var och en av de perioder under den gångna delen av verksamhetsåret, som med den nya periodnumreringen skulle hamna i period 01 eller tidigare. Saldona för dessa perioder summeras in i period 01. Transaktioner och saldon som med den nya periodnumreringen skulle hamna i period 02 eller senare, flyttas till dessa perioder. Ingående balans i period 00 påverkas ej. Bokslutsbokningar i period 13 behandlas som om de skulle ha legat i period 12.

 

Innevarande verksamhetsår i bokföringen kommer per definition att bli längre än normalt. Vid jämförelser måste man beakta att period 01 innehåller flera perioder.

 

I alla övriga moduler som innehåller statistik lagrad per period, flyttas emellertid statistiken om, så att den ligger i samma perioder som den skulle ha legat om den nya förläggningen av verksamhetsåret hade gällt även tidigare år. Det innebär givetvis att knytningen till tidigare verksamhetsår försvinner men i gengäld underlättas historiska jämförelser, framtagna av statistik på kalenderår och beräkning av årsförbrukning.

 

Rutinen kräver ett ledigt utrymme på hårddisken som minst motsvarar summan av bokföringens verifikationsregister, boktra.dat, och saldoregister, boksld.dat. Ledigt utrymme kontrolleras enklast med funktion O, V följt av L, i operativmenyn.

 

Observera att det också finns mycket statistik och information lagrad i register av transaktionstyp. I dessa register ändras inte periodnumren, vilket kan ge avvikelser vid jämförelser av olika statistik. Flertalet av dessa register raderas dock i samband med årsslutsrutiner.

 

 

BO.B14.2        Förkortning av bokföringsår

 

Vid förkortning av bokföringsår används samma funktion som vid förlängning, BO184.

 

Förkortning är en enklare operation än förlängning. I bokföringens register görs inga förändringar alls. I alla övriga moduler som innehåller statistik lagrad per period, flyttas statistiken om enligt samma princip som vid förlängning av år. Se föregående avsnitt.

 

 

BO.B15        Radering av senast gjorda verifikationer

 

I bokslutsrutinen kan samtliga verifikationer i period 13 ändras fritt. Detta görs i funktion, BO52.

 

Därtill finns det för redovisningsbyråer i enlighet med branschpraxis en möjlighet att lägga in ett program för radering av de senast gjorda bokföringsverifikationerna.

 

Programmet innehåller följande begränsningar:

 

 

 

För att få programmet inlagt kontakta Infoflex Data AB.

 

 

BO.B16        Uppläggning av ny klient vid klientredovisning

 

Vid klientredovisning, när enbart bokföring görs för klienten, kan följande checklista användas vid uppläggning av ny klient.

 

 

 

 Svara så här på de olika frågorna:

 

 

 

 

 

 

 

BO.B17        Årsslutsrutin vid klientredovisning

 

Vid klientredovisning, när enbart bokföring och årsredovisning görs för klienten, finns en checklista för årsslutsrutin i avsnitt SYSTEM-11.4.

 

 

 

För användare som bokar varuinköp direkt på 4000-konto, men som ofta har fördröjning av leverantörsfakturor i förhållande till faktureringen, kan det finnas behov att löpande kunna se en resultaträkning med en varuförbrukning som är baserad på en viss schablonberäknad varuförbrukning. Detta kan vara ett vanligt behov bland exempelvis resebyråer.

 

I detta fall kan följande teknik användas:

 

 9800 Varuförbrukning schablon

 9801 Motkonto till konto9800